Extra

BIOGRAFEN SCALA i Ystad är något så exklusivt som Sveriges äldsta bevarade för ändamålet byggda biograf. Dessutom har den en sensationellt välbevarad interiör från stumfilmens och biografens pionjärtid, trots att salongen delvis byggts ut.

Scalas förhistoria går, om man så vill, ända tillbaka till år 1899. Här finns således en viss tradition ända från 1800-talet och in i nästnästa sekel. 

Den 15 januari 1899 visade hovfotografen C.J. Roikjer från Malmö film för allra första gången i Ystad. Föreställningen ägde rum i Godtemplarhusets sal vid Bangatan. I början av 1900-talet användes denna sal även av andra ambulerande filmförevisare. Den 7 september 1905 öppnades Ystads Biograf-Teater här. Det är inte helt klarlagt vem som stod bakom, men vissa tecken tyder på att bildhuggaren och möbelsnickaren Albert Appelgren var inblandad. Denna bio tycks dock ha lagts ner efter några månader. 

Vi vet emellertid med säkerhet att hemkommen från Amerika öppnade Albert Appelgren i den Wedbergska fastigheten Ystads Biografteater — den andra bion i Ystad med detta namn, ibland kallad Biografteatern vid Stortorget. Detta ägde rum den 26 februari 1906. Så småningom blev Albert Appelgren med sin skånska biokedja legendarisk som biografägare. Under perioden 1907-12 drev han även ambulerande verksamhet. Han var också en av grundarna av Sveriges Biografägareförbund 1915. I Ystad var han dessutom känd som trollkonstnär, inte minst i samband med bioföreställningarna. Det finns vissa tecken — om än vaga — som tyder pả att han också producerade film.

Målarmästaren Jöns Cederholm var en av de ambulerande filmförevisare som inhyste sina föreställningar i Godtemplarhusets sal. Jöns Cederholm är också, tillsammans med sin bror Anders, känd som uppfinnare av den första svenska ångbilen. Den drevs på fotogen, provkördes första gången 1892 och finns nu i Ystads Museers samlingar. Den I maj 1907 blev visningsverksamheten bofast, och han döpte bion till Scala. Här visades reklam från stadens butiker i form av skioptikonbilder i pauserna — en tidig föregångare till reklamfilm på bio.

Efter en tids annonskrig mellan de båda biograferna fann Appelgren och Cederholm att samarbete var mer givande än konkurrens. Kompanjonskapet inleddes med

att Scalahuset, en jugendbyggnad i fyra våningar, byggdes i hörnet av Stora Östergatan och Bästebrorsgränd. Arkitekter lär ha varit August Ewe och Carl Melin i Malmö, men byggnadsritningarna är bara signerade Henrik Nilsson, stadsarkitekt i Ystad. Invigningen av Biografteatern Scala ägde rum den 14 september 1910. Appelgren var biografägare, det vill säga den som drev biografrörelsen, och Cederholm var fastighetsägare. I Sverige hade bara ett fatal biografer nybyggts tidigare; filmtillgången var nämligen mycket begränsad, och någon inhemsk filmproduktion av betydelse hade ännu inte kommit igång. Denna ändamålsenligt byggda bio var därför en ganska djärv satsning. 

Biljetterna kostade från 25 till 50 öre. Premiärprogrammet bestod av fem kortfilmer. 

Scalas biosalong var de första femton ren kortare än idag — bara sex meter bred och tolv meter lång. Stolsfältet hade mittgång enligt tidens sed, och bänkraderna bestod av uppfällbara trästolar. Totalt fanns ungefär 150 platser. 

Scalas inredning och utsmyckning var påkostad. Salongsväggarna kläddes med praktfulla paneler i stuck som förgyllts, i trä som ådrats i guldockra och mörkgrön marmorering nedtill. Väggfälten dekorerades med landskapsmotiv. Kanske stod målarmästare Cederholm själv för både stuckarbeten och dekormaleri, välbevarat än idag. Vi vet att han konstruerade den gasmotor som gav elektricitet till biografen — Ystads elverk stod färdigt först 1912. Scala erbjöd således ännu en exklusiv attraktion: elektrisk belysning. Därför hängde glödlamporna nakna i

salongstaket; de skulle inte döljas av skärmar. Utmed sidoväggarna fanns dessutom röda och gröna lampor.

Längst fram var filmduken målad direkt på kortväggen, som brukligt var under stumfilmstiden. Ridå fanns inte på Scala; det var inte vanligt att biografer hade rida i detta tidiga skede. Pianot stod uppställt rakt under filmduken, och på båda sidor om denna hängde eleganta speglar med springvattenfontäner, som sattes igång under mellanakterna — alltsammans rekonstruerat idag.

Ovanför dessa arrangemang fanns solfjäderformade dekorationer i regnbågens alla färger. Dessutom flankerades filmduken av två ståtliga palmer i var sin kruka, åtminstone vid invigningen.

Scala var en extravagant bio vars like aldrig tidigare skådats, och Ystadspubliken var hänförd.

Under årens lopp blev det alltmer populärt att gå på bio, och Scalabiografen blev till slut för trång. Redan 1917 fanns planer på att bygga en balkong i salongen, detta blev dock inte av. Men 1925 byggde man om pả ett annat vis. Salongen förlängdes framtill och breddades på den främre, högra sidan. Eftersom stora delar av de ursprungliga salongsväggarna bevarades, kompletterades de tillbyggda väggarna med stuckpaneler av 1910 års snitt. Detta förfarande är mycket ovanligt; biografer som byggts om har oftast försetts med den allra nyaste och trendigaste inredningen. En ny filmduk målades på den nya kortväggen, och de omgivande dekorationerna flyttades också dit. I taket hängdes ljuskronor.

Exakt på dagen femton år efter starten återinvigdes Scala den 14 september 1925. Salongen var nu betydligt större och rymde en mer än dubbelt så stor publik — platsantalet var hela 327. Men fortfarande var biografen i stort sett i originalskick, med inredning och dekor kompletterad i ursprunglig stil. 

Senare tillkom dekormåleriet i de nya väggfälten, där Ystadskonstnären Thure Johnson målade motiv från Ystad med omgivningar.

År 1930 blev Scala ljudfilmsbio. Albert Appelgren avled 1932, och sonen Tore hade tagit vid redan 1930. Från 1935 drevs Scala av Svenska Förenade Biograf. Bolaget delägdes av Europa Film, som senare tog over helt. År 1939 utvidgades foajén och entrén flyttades. Samtidigt byggdes utvändigt en nu avlägsnad baldakin, krönt med en skylt med namnet Scala i skrivstil. Cinemascope-format installerades 1955 och filmduken breddades.

Biografdriften lades ner vid halvårsskiftet 1982. Efter en tids törnrosasömn återupptäcktes Scala i februari 1990 av undertecknad. Frågan om byggnadsminnesforklaring väcktes hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet i april 1990. Två år senare blev jag varse att Länsstyrelsen helt enkelt försummat att utreda frågan. Under tiden hade kommunen utfärdat rivningstillstånd. Jag sände då en skrivelse till Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Saken uppmärksammades av Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet, och till slut räddades Scala till eftervärlden. 

När man efter en påkostad och mycket ambitiös restaurering återinvigde biografen den 26 juni 1995, med tal av stadens son, Ernst-Hugo Järegard, presenterades en mycket välbevarad biograf av 1910 års snitt, men med modern bild- och ljudteknik. Statligt byggnadsvardsbidrag om 1,6 miljoner kronor betalades ut av Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 

Entrén, med namnet Scala blästrat i färgat råglas, den vackra porten, lamporna ovanför och affischtavlorna i koppar har rekonstruerats så nära originalet som möjligt med hjälp av ett gammalt fotografi. Likaså foajén, med kolmårdsmarmorerade väggar, har rekonstruerats.

Ådring och marmoreringsmålning har utförts av Jan Rudnert, som också kompletterat några vattenskadade väggfält i salongen med Ystadsmotiv. Nya biostolar i betsad bok kommer från möbeltillverkaren Gärsnäs. De liknar de ursprungliga men är bekväma och har röd klädsel. Stumfilmsduken ar målad pa väggen, och framför denna rullades till en början en modern filmduk ned, lika bred som salongen. Eftersom man fick tekniska problem med denna, installerade man i stället en fast film-duk som dolde stumfilmsduken. 

Biografägaren var dock inte nöjd med publiktillströmningen, vilken minskat sedan han flyttade verksamheten från gamla Saga till Scala. Ungdomen, som ju bar upp hela filmindustrin och biografbranschen, klagade på de dyra, specialformgivna stolarna som såg gammaldags ut och kanske mest därför ansågs obekväma. Carl Stefan Rydén lade därför ner verksamheten i maj 2000 och öppnade samtidigt multibiografen Cinema 3 strax utanför den gamla stadskärnan.

Scala är en biografhistorisk sensation som självklart är av byggnadsminnesklass. Trots att Länsstyrelsen betalade ut statligt byggnadsvårdsbidrag i samband med restaureringen beslutade man dock i juni 2000 att avslå ansökan om byggnadsminnesförklaring, ett beslut som

överklagats av Riksantikvarieämbetet. Ystads kommun arbetar för att biografdriften på Scala ska återupptas i någon form. 

 

Med vänligt medgivande av:

Kjell Furberg
Ur boken “Svenska biografer”

 

Här ska det kanske finnas text

 

 

Vill Du hjälpa till att Scala används och finns kvar? Bli medlem i Scalas vänner!

200:- enskilt medlemskap
1 000:- ideella föreningar, intresseorganisationer
3 000:- företag

Här ska det kanske finnas text

Vill Du hjälpa till att Scala används och finns kvar? Bli medlem i Scalas vänner!

200:- enskilt medlemskap
1 000:- ideella föreningar, intresseorganisationer
3 000:- företag